På grävseminariets sajt kommer vi att publicera tips från fler föreläsare. Är du föreläsare och inte svarat på vår tipsenkät så har du fortfarande möjlighet att göra det.
Finn farhågan – få intervjun
Åsa Erlandsson, Svensk polis
1. Finn farhågan – få intervjun. Ett nej till en intervju är aldrig ett nej. Alla vill prata om det som bubblar inom dem. Det där “nej” betyder därför inte att de inte vill berätta, utan att de bär på en farhåga. Lista ut den i förväg, och avliva den. Då ökar dina chanser att få ett “ja” istället. Två exempel: Vårdpersonal är ofta rädda för att uttala sig och röja patientsekretessen. Förklara tydligt att det är hens egna tankar och känslor du vill prata om, och att ni inte ska beröra det som ligger under patientsekretessen alls. Poliser är drillade i att tänka “laget före jaget” och vill ogärna ta åt sig äran för något, eller sticka ut. Här kan det vara bra att redan när du gör intervjuförfrågan förklara att du inte tänker göra något hjälteporträtt utan skildra lagarbetet, de viktiga pusselbitar som nästan alla polisinsatser består av och som även omfattar räddningstjänst och ambulans.
2. Avdelningen självklarheter – som tål att upprepas: Var påläst. Alla älskar att prata med någon som verkligen kan dennes hjärtefråga. Det lyser igenom om du kan ämnet och motivationen att medverka ökar markant hos intervjupersonen om hen märker det. Var nyfiken, öppen och varken dömande (mot gärningsmän) eller ömkande (mot offer). Visa att du har ett ärligt uppsåt att verkligen få veta vad som hände.
3. Stånga dig inte blodig – hitta sidovägarna. Om tex en myndighet inte lämnar ut dokument, fundera på vem mer som kan tänkas ha tillgång till dem. Tex forskare (som i sin yrkesroll kan få ta del av sekretessbelagd information), anhöriga/drabbade/offer, olika expertgrupper, specialenheter eller enskilda personer (tex som sagt upp sig) inom myndigheten.
4. Finn frågesättet. Vissa intervjupersoner kan man ringa direkt. Andra måste man närma sig på andra sätt. Tänk igenom det innan och gör upp en plan. Är det tex bättre att skriva ett handskrivet brev, att åka dit och hänga i samma område som personen i hopp om att träffas spontant, eller ska du gå via en budbärare – någon som personen känner och som kan ställa frågan åt dig. När det gäller särskilt misstänksamma/oroliga/traumatiserade personer kan det vara klokt att först ha ett eller flera “närmandesamtal” där ordet intervju inte nämns, alls, utan syftet är att hen ska få lära känna dig och ta dig på pulsen. Först därefter kommer frågan om en intervju upp.
5. Jobba transparent. Försök inte finta eller lura någon utan var tvärtom öppen och ärlig med vad du vill göra. Låt – i så stor utsträckning det bara går – intervjupersonen ta del av hela texten/manuset i förväg och inte bara de egna citaten. Det bidrar till att hen vågar ställa upp, och du kan slippa publicera onödiga faktafel eller missförstånd.
Pensla fram detaljerna, var rädd om det som sticker ut
Anna Tiberg, Dagens arbete och Södertörns högskola
1. Redan i researchfasen: utgå från att du ska berätta en historia, inte bara avslöja ett missförhållande. Målet blir att gräva upp en länkad berättelse i stället för stapel av nyheter.
2. Pensla fram detaljerna, var rädd om det som sticker ut.
3. Var (övervägande) konkret och hjälp på så vis läsaren att ta sig an det abstrakta. “I november är det fem år sedan huden gled av hans armar som plasthandskar” kan bereda väg för statistik om arbetsolyckor i industrin, exempelvis.
4. Gestalta, det vill säga visa i stället för att bara berätta.
5. Vems ögon? Fundera över perspektivet som driver berättelsen framåt.
Tänk på din säkerhet när du granskar den digitala maffian
Kristoffer Örstadius och Axel Gordh Humlesjö
1. Den nya digitala valutan har blivit ett perfekt verktyg för den undre världen att tjäna sina pengar utan myndigheters insyn.
2. Alla transaktioner är offentliga. Du kan följa bitcoin-betalningar på https://blockchain.info/
3. Om du granskar den digitala maffian är det viktigt att även tänka på sin egen säkerhet. Kommunicera krypterat med källor, surfa aldrig på öppna wifi utan VPN och använd sunt förnuft när du laddar ner filer.
4. Sociala medier kan vara en guldgruva i din research. När UG granskade ransomware hittade redaktionen avgörande pusselbitar via sökningar på bland annat Facebook.
5. Lär dig hur Tor fungerar. Den kan dels vara användbar i din research och dels för att kommunicera anonymt.
Ta kontroll över intervjusituationen
Sofia Boo, Markus Alfredsson, SR Kaliber
1. GÖR INTERVJUN TIDIGT PROCESSEN – vill höra deras bästa argument tidigt. Kan även finnas förklaringar som är helt rimliga och de vill man veta tidigt i så fall.
2. VAR FÖRBEREDD – Läs på så mycket du kan. Skriv ner frågor innan, i alla fall de du MÅSTE ha svar på. Se vad personen sagt i tidigare intervjuer så du vet ungefär vad personen svar kan tänkas bli. Öva på intervjun med en kollega. Förbered intervjupersonen om den vill ha information kring intervjun.
3. TA KONTROLL ÖVER INTERVJUSITUATIONEN – Visa att det är du som håller i intervjun, inte den du intervjuar. Försök få rätt person till intervjun, någon med insyn och makt över vad som skett. Placering av intervjun viktig. Om de sätter upp klockslag, fortsätt ställa frågor ändå.
4. VAR LUGN, LYSSNA – Vad säger de egentligen? Har de svarat på mina frågor eller går de att tolka på något annat sätt?
Låt fakta tala
Jonas Alsgren, Kalla Fakta, TV4
Tips 1: Avsätt rejält med tid för line by line. En dag helst. Lägg in pauser och rejäl lunch. Annars finns stor risk att man börjar ambitiöst men kroknar och slarvar på slutet.
Tips 2: Var generös mot den du granskar. Låt dem säga lite mer till sitt försvar hellre än för lite. Ibland kan vi ha en rädsla för att om vi låter människor lägga ut texten så tar vi död på vår egen grej, men det är sällan så.
Tips 3: Låt samtliga medverkande få ta del av sina citat innan publicering (det blir en sista check på att det inte är något som är fel).
Tips 4: Städa bort alla tendentiösa ord och uttryck, de gör inte din story bättre. Låt fakta tala!
Tips 5: Fundera på vad den du granskar kan komma att angripa i din framställning. Försök täpp till de luckorna själva innan publiceringen.
Var inte rädd att be källan om hjälp
Elin Turborn, Västerbottens-Kuriren
Tips 1: Gör grundresearch på ett tips eller en idé för att se om saken verkar hålla. Då vet du snabbt om det är värt att lägga ned tid på att gräva vidare eller inte.
Tips 2: En av de viktigaste frågorna att ställa sig vid ett gräv är: Går det att belägga? Svarar du ja på den frågan så fortsätt! Svarar du nej – stek jobbet!
Tips 3: Jobba strukurerat och försök att inte spreta för mycket i ditt grävande – var inte rädd för att avgränsa dig.
Tips 4: Sätt upp en miniminivå och en maxinivå för ditt gräv. Då vet du att det kommer något ut av den tid du lagt ned – även om det inte blir det stora avslöjandet.
Tips 5: “Utnyttja” källan! Många vill bara tipsa för att sedan hållas helt utanför. Men var inte rädd att be källan om hjälp! Även om denna inte vill figurera i grävet så kan denne exempelvis peka dig i rätt riktning, hjälpa till var du bör leta osv.
Nästan alla är på Facebook
Louise Dalsgaard, DR
Tips 1: Jeg bruger ofte MobilePay (Swish) til at finde ud af, hvem der ejer et nummer, hvis det ikke findes på De Gule Sider.
Tips 2: Brug folks URL-navn på Facebook til at se, hvad de oprindeligt har heddet, hvis de har skiftet navn på Facebook. URL-navnet ændres nemlig ikke!
Tips 3: Snapmap er en guldgrube til at opdage breaking news. Se hurtigt, hvad folk deler, hvornår og hvorfra.
Tips 4: Jeg har brugt Picodash, Twimap og Snapmap til at lave overraskende journalistik, hvor vi har overrasket folk med deres opdateringer og vores viden om dem, uden de har vidst noget på forhånd.
Tips 5: Jeg bruger Facebook Graph Search hver dag. Det er det bedste værktøj til personsøg efter min mening. For næsten alle er på Facebook.
Skydda dina profiler i sociala medier
Hanna Andersson, Fojo
Tips 1: Gå in på Demokratijourens hemsida och ta del av allt material som finns samlat där. https://fojo.se/vad-vi-gor/demokratijouren
Tips 2: Använd mallarna som finns där och uppmuntra din arbetsgivare att skaffa en policy och handlingsplan för hantering av hat och hot.
Tips 3: Lär dig mer om digital säkerhet. Skydda dina profiler i sociala medier.
Tips 4: Är du frilans? Skaffa dig kunskap om vilket skydd du kan förvänta dig av uppdragsgivaren vid händelse av hot. Ring och rådfråga Arbetsmiljöverket eller annan expertis. Bygg ett eget skyddsnät.
Tips 5: Om du har möjlighet; försök backa andra. För den som är utsatt för hat eller hot kan det vara stärkande bara att få höra “Jag ser vad du går igenom, jag stöttar dig”.
Bygg din identitet med omsorg
Anna Bäsén, Expressen
Tips 1: Välj gräv med omsorg. Wallraffande är en tuff metod för den eller de som granskas. Du måste kunna försvara användandet av wallraffande och dold kamera.
Tips 2: Vilken roll ska du ha? Bygg din identitet med omsorg. Kom ihåg att du lätt går under lågstatusradarn. Ingen ser städaren/diskaren/cykelbudet.
Tips 3: Håll dig till sanningen så mycket det går. Det är enklast. Oftast behöver du varken peruk eller lösnäsa. Skapa din berättelse utifrån dig själv. Jag brukar använda min egen identitet, det funkar för det mesta.
Tips 4: Gör en plan. Vad tror du att du kommer att få fram? Vad händer om det inte är som du tror? Lägg upp en realistisk tidsplan för arbetet. Oftast tar det längre tid än man tror. Förankra med din chef/redaktionsledningen.
Tips 5: Vad gör du om du blir upptäckt? Förbered hur du ska agera. Prata igenom eventuella säkerhetsåtgärder och gå igenom det juridiska. Finns det risk att du att bryter mot lagar och regler? Vilka? Gör en konsekvensanalys.
”Luras” med sunt förnuft
Gunilla Ericson och Marcus Derland, Dagens Arbete
Tips 1: Acceptera dåliga sidor, slösa inte tid på att försöka ändra varandra. Lyft irritationsmoment direkt. Utvärdera och lägg bråken bakom er.
Tips 2: ”Luras” med sunt förnuft.
Tips 3: Fortsätt prata om gräven som aldrig blev av – det kan bli ett guldgräv tio år senare.
Tips 4: Träffa viktiga källor tillsammans.
Tips 5: Enkättricket – grävstjärnor måste tas ner på jorden för sin egen och redaktionens skull.
Svag sekretess öppnar för insyn
Mats Amnell
Tips 1: Begär skriftligt beslut!
När myndigheten säger inte vill lämna ut ber du om ett skriftligt beslut med hänvisning till den/de lagparagrafer beslutet grundar sig på. Beslutet ska kunna överklagas i kammarrätten. Förvånansvärt ofta innebär detta att man får ut handlingarna direkt. Bra för dig och tyvärr samtidigt ett trist tecken på hur dåligt myndigheter sköter den här typen av ärenden. När tjänstemannen som nyss sade nej inser att han/hon måste lägga tid på att leta i lagtexter för att eventuellt hitta en giltig paragraf är det enklare att bara lämna ut.
Tips 2: Svag sekretess öppnar för insyn!
Är avslaget grundat på svag eller stark sekretess? Myndigheter hänvisar ofta till lagparagrafer med svag sekretess. Men svag sekretess innebär att offentlighet är huvudregel och sekretess undantag. För att kunna hävda sekretess måste myndigheten i sådana fall kunna visa att det är troligt att skada eller men kan uppstå. Den som vill ta del av en handling ska så klart trycka på att offentlighet är huvudregel och att risken för skada är liten eller obefintlig.
Tre olika så kallade skaderekvisit avgör graden av sekretess.
* Svag sekretess eller “rakt skaderekvisit” innebär att offentlighet är huvudregel och sekretess undantag. Man känner igen det på formuleringen att uppgifter är offentliga om “det inte kan antas” att den enskilde lider en viss skada eller visst men om uppgiften utlämnas. Formuleringen återkommer i de paragrafer i Lagen om offentlighet och sekretess som stadgar svag sekretess.
* Stark sekretess eller “omvänt skaderekvisit” betyder att huvudregeln är sekretess. I praktiken innebär det att sådana uppgifter mycket sällan lämnas ut “om det inte står klart att uppgiften kan röjas” utan att någon lider skada eller men, som den återkommande formuleringen ungefär lyder i paragraferna med stark sekretess.
* När skaderekvisit saknas gäller absolut sekretess. Uppgifterna i handlingen är då alltid sekretessbelagda.
Tips 3: Läs hela paragrafen!
Avslagsbeslutet kan grundas på en paragraf som inleds med stark sekretess. Men ge inte upp. Om man läser vidare i lagtexten följer ofta exempel på förhållanden inom området som regleras av svag sekretess eller som inte alls omfattas av sekretess. Det öppnar väggar till insyn. Exempelvis är beslut vanligtvis undantagna från sekretess.
Tips 4: ”Arbetsmaterial”
En myndighet kan påstå att en handling utgör arbetsmaterial och därför inte är offentlig. Men det stämmer inte alltid. Så här ligger det till. För att en handling ska vara offentlig måste den först vara allmän. Allmän blir en handling om den lämnas in till, skickas ut från eller upprättas hos en myndighet. Vanligtvis är en handling upprättad när ärendet som den tillhör är avslutat. Handlingar som upprättats av myndigheten i ett pågående ärende är däremot inte allmänna och offentliga utan kan sägas utgöra ett arbetsmaterial. När myndigheten säger ”arbetsmaterial” kan det löna sig att kolla om handlingarna har lämnats över till någon utomstående. Då blir de allmänna.
Bra att veta är också att kommuner och landsting är myndigheter som i sin tur består av flera myndigheter – ofta förvaltningarna. Därmed är en handling som exempelvis skickats från samhällsbyggnadsförvaltningen till kommunstyrelseförvaltningen allmän och inte längre något arbetsmaterial.
Tips 5: Be om hjälp!
Kontakta Fojos Offentlighetsjouren. Servicen är kostnadsfri och innefattar allt från svar på frågor till hjälp att författa överklaganden.
Du når jouren på den här länken: https://fojo.se/vad-vi-gor/offentlighetsjouren
Håll ordning – på grävet, jobbet, livet
Joakim Palmkvist, HD Sydsvenskan
1. Skanna allt, ta bild – släng papperen
2. En enda lista
Påminnelser i Mac – eller bara ett typ worddokument. Kort notering, med hänvisning till var resten av dtt material om saken finns.
3. Gör det bums
– tar det mindre än två minuter, utför uppgiften, kollen, samtalet
– tar det mer:
delegera iväg till annan
sortera in i ditt lagringssystem
4. Förenkla din lagring
SAK: case, rättsfall, enskilda ärenden/jobb, färdiga projekt,
typ efter publicering av långt grävjobb läggs hela mappen över hit
ÄMNE: rapporter, översikter, utredningar mm – övergripande material
PÅGÅR: aktiva projekt – en mapp per jobb.
5. För logg/dagbok ALLTID
DAGBOK – allt som händer under en arbetsdag. skrivs ner här.
Har det bäring på ett pågående jobb ——> för över till LOGGEN
LOGG: arbetsdagbok för ett jobb.
Som hjälper dig att snabbt komma igång om jobbet görs vid sidan om under lång tid.
Inledningsvis en struktur för olika åtgärder som ska göras Att göra/Väntar på/Har gjort
Dagboksanteckningar – ungefär vad som görs en viss dag.
På grävseminariets sajt kommer vi att publicera tips från fler föreläsare. Håll utkik under de olika föreläsningarna på sajten. Är du föreläsare och inte svarat på vår tipsenkät så har du fortfarande möjlighet att göra det.
