Grävseminariet i Helsingborg blev en succé. Nu har den som inte kunde närvara chans att se många av godbitarna. Från och med den 11 juni ligger filmade föreläsningar på UR:s webb.

Miranda Patrucic (bilden) om paradise papers, David Lagercrantz om grävaren i litteraturen och Dan Josefsson om fallet Kevin. Dessa och många fler föreläsningar från årets grävseminarium sänds av UR i juni. Materialet kommer från och med den 11 samma månad också att finnas på urplay.se, och på kanalens utbildningsfalang UR Skolas webb, urskola.se.

– Vi tycker att materialet passar både en allmänpublik och journaliststuderande, så vi har beslutat oss för att dubbelpublicera, säger Angelica Israelsson, redaktör på UR Samtiden.

På UR Skola finns möjlighet för lärare att göra klipp ur föreläsningarna och använda i undervisning. I UR:s uppdrag ligger att tillgängliggöra yrkesförberedande föreläsningar, vilket är en anledning till att kanalen valde att filma just grävseminariet.

– Vi vill också för en bred publik visa hur mycket noggrannhet, målmedvetenhet och hjärta det krävs för att göra seriös journalistik, säger Angelica Israelsson.

Det är fjärde året i rad som UR filmar gräv. Gräv18:s grävgeneral Emma Johansson tycker att sändningarna blir en extra bonus till alla som var på plats men missade föreläsningar eller vill se dem igen.

– Men framför allt är det bra att fler än bara journalister kan ta del av hur grävande journalister jobbar och resonerar. Många tar del av resultatet, jag tycker att vi ska vara mer öppna med hur vi arbetat för att komma dit.

Då sänds föreläsningarna på Kunskapskanalen:

Måndag 11 juni

14:00 Så får du grävet att sjunga

Ska man gräva nyhetsbaserat eller storybaserat? Hur mycket detaljer behöver man samla på sig? Ur vems ögon ska man berätta? Anna Tiberg, journalist och lärare i berättande journalistik, ger konkreta tips och exempel på hur man gör en gripande berättelse. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

14:40 Granskningen av Palmeutredningen

Några säckar med Christer Pettersons tillhörigheter blev startskottet för nya tag i grävandet kring Palmemordet. Bo-Göran Bodin från SVT:s Uppdrag granskning berättar om hur han arbetade i praktiken med att strukturera upp det stora utredningsmaterialet. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Tisdag 12 juni

14:00 Scoopet om katolska kyrkan

I slutet av 1990-talet påbörjade några journalister på tidningen The Boston Globe ett gigantiskt arbete som avslöjade hur präster inom katolska kyrkan i åratal utsatt barn för sexuella övergrepp medan kyrkans ledning såg på i tysthet. Journalisten Michael Rezendes från The Boston Globe berättar om sin resa från det första spadtaget till hur avslöjandet blev Hollywoodfilm. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

14:45 Grävaren som litterär figur

Författaren David Lagercrantz började sin bana som journalist. Det hade han nytta av när han skrev fortsättningen på Stieg Larssons Milleniumtrilogi med den grävande journalisten Mikael Blomkvist i centrum. Arrangör: Föreningen Grävande journalister 

15:15 Val, påverkan och propaganda

Vilka typer av yttre påverkan kan vi förvänta oss under valrörelsen 2018? Hur kan man som journalist förbereda sig och vad ska man fokusera på i det stora, snabba informationsflödet? Panelsamtal med James Pamment, forskare, Måns Mosesson, journalist, Martin Schori, redaktör och Brit Stakson, mediestrateg. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

16:05 Granskningen av fallet Kevin

2015 bestämde sig SVT:s Dan Josefsson för att granska fallet Kevin. Arbetet ledde till att de mordmisstänkta bröderna Robin och Christian Dahlén friades och Dan Josefsson och hans team belönades med Stora journalistpriset. Här berättar han om hur arbetet förlöpte. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Onsdag 13 juni

14:00 Granska den digitala maffian

Med rätt kunskaper finns det stora möjligheter att spåra och kartlägga en person på nätet. Samtidigt är det viktigt att skydda sig så mycket som möjligt när man gör research. Axel Gordh Humlesjö från SVT:s Uppdrag granskning och Kristoffer Örstadius från Dagens Nyheter ger exempel. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

14:45 Gör komplicerad research till spännande läsning

Som grävande journalist sitter man ofta med ett gigantiskt material som behöver organiseras och förvandlas till ett begripligt och spännande reportage. Miranda Patrucic, erfaren grävare från Bosnien, hade en nyckelroll i rapporteringen kring Panama och Paradise papers. Hon beskriver steg för steg hur hon arbetar. Arrangör: Föreningen Grävande journalister. 

15:20 Wallraff – fördelarna och fallgroparna

Efter ett besök på en skitig toalett på en akutmottagning bestämde sig journalisten Anna Bäsén för att gå under cover som städare på ett sjukhus. Hennes upptäckter fick kraftiga följder för städbolaget. Sedan dess har hon använt metoden många gånger. Vad ska man tänka på när man wallraffar? Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

16:00 Hitta, skydda och underhåll dina källor

Michael Rezendes är journalisten som avslöjade hur katolska kyrkan mörkat åratal av sexuella övergrepp på barn. Han ger 13 konkreta tips på saker att tänka på när man som journalist arbetar med motvilliga källor och känslig information. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Missade du någon av föreläsningarna i A-hallen? Misströsta ej! UR var på plats och spelade in och nu är det klart när föreläsningarna sänds.

Måndag 11 juni

14:00 Så får du grävet att sjunga

Ska man gräva nyhetsbaserat eller storybaserat? Hur mycket detaljer behöver man samla på sig? Ur vems ögon ska man berätta? Anna Tiberg, journalist och lärare i berättande journalistik, ger konkreta tips och exempel på hur man gör en gripande berättelse. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

14:40 Granskningen av Palmeutredningen

Några säckar med Christer Pettersons tillhörigheter blev startskottet för nya tag i grävandet kring Palmemordet. Bo-Göran Bodin från SVT:s Uppdrag granskning berättar om hur han arbetade i praktiken med att strukturera upp det stora utredningsmaterialet. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Tisdag 12 juni

14:00 Scoopet om katolska kyrkan

I slutet av 1990-talet påbörjade några journalister på tidningen The Boston Globe ett gigantiskt arbete som avslöjade hur präster inom katolska kyrkan i åratal utsatt barn för sexuella övergrepp medan kyrkans ledning såg på i tysthet. Journalisten Michael Rezendes från The Boston Globe berättar om sin resa från det första spadtaget till hur avslöjandet blev Hollywoodfilm. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

14:45 Grävaren som litterär figur

Författaren David Lagercrantz började sin bana som journalist. Det hade han nytta av när han skrev fortsättningen på Stieg Larssons Milleniumtrilogi med den grävande journalisten Mikael Blomkvist i centrum. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

15:15 Val, påverkan och propaganda

Vilka typer av yttre påverkan kan vi förvänta oss under valrörelsen 2018? Hur kan man som journalist förbereda sig och vad ska man fokusera på i det stora, snabba informationsflödet? Panelsamtal med James Pamment, forskare, Måns Mosesson, journalist, Martin Schori, redaktör och Brit Stakson, mediestrateg. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

16:05 Granskningen av fallet Kevin

2015 bestämde sig SVT:s Dan Josefsson för att granska fallet Kevin. Arbetet ledde till att de mordmisstänkta bröderna Robin och Christian Dahlén friades och Dan Josefsson och hans team belönades med Stora journalistpriset. Här berättar han om hur arbetet förlöpte. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Onsdag 13 juni

14:00 Granska den digitala maffian

Med rätt kunskaper finns det stora möjligheter att spåra och kartlägga en person på nätet. Samtidigt är det viktigt att skydda sig så mycket som möjligt när man gör research. Axel Gordh Humlesjö från SVT:s Uppdrag granskning och Kristoffer Örstadius från Dagens Nyheter ger exempel. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

14:45 Gör komplicerad research till spännande läsning

Som grävande journalist sitter man ofta med ett gigantiskt material som behöver organiseras och förvandlas till ett begripligt och spännande reportage. Miranda Patrucic, erfaren grävare från Bosnien, hade en nyckelroll i rapporteringen kring Panama och Paradise papers. Hon beskriver steg för steg hur hon arbetar. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

15:20 Wallraff – fördelarna och fallgroparna

Efter ett besök på en skitig toalett på en akutmottagning bestämde sig journalisten Anna Bäsén för att gå under cover som städare på ett sjukhus. Hennes upptäckter fick kraftiga följder för städbolaget. Sedan dess har hon använt metoden många gånger. Vad ska man tänka på när man wallraffar? Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

16:00 Hitta, skydda och underhåll dina källor

Michael Rezendes är journalisten som avslöjade hur katolska kyrkan mörkat åratal av sexuella övergrepp på barn. Han ger 13 konkreta tips på saker att tänka på när man som journalist arbetar med motvilliga källor och känslig information. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Förstår man vad man gör när man tar emot en förgylld trädgårdsspade på en scen vid en uppsluppen fest en sen lördagskväll i april? Då när man lovar att ordna nästa års Grävseminarium? Inte riktigt kanske.

Men två dygn efter att den sista pinalen plockats ihop på Helsingborg arena känner jag så här: Det var värt varenda timme!

Jag känner en stor stolthet över att vi arrangörer fick ihop det på det sätt vi ville.

Jag är glad över att så många fantastiska journalister tog sig tid att förbereda föreläsningar för att lära sina kollegor det man själv lärt sig längs vägen.

Jag är tacksam över att så många ville komma till Helsingborg och utveckla sin journalistik.

Jag har alltid tyckt att man ska jobba i team när man gräver. För att ordna Gräv18 krävdes ett jätteteam. Ett stort tack till var och en av er.

Vi ses i Kalmar!

Emma Johansson

Har du sett filmen Spotlight vet du vilken stor roll källorna spelade när Boston Globes grävreportrar undersökte uppgifterna om sexuella övergrepp inom katolska kyrkan. På Gräv18 i Helsingborg berättade Spotlights reporter Mike Rezendes själv om hur han jobbar. Här delar han i skriftlig form med sig av sina 13 bästa tips på hur man skaffar, skyddar och underhåller sina källor. Plus några tips på hur du väljer idé.

MIKE REZENDES, BOSTON GLOBE

MIKE’S LUCKY 13 TIP-SHEET FOR GETTING SOURCES TO TALK

1) Everyone wants to talk. It’s your job to find a way to get them to open up. Never assume someone won’t talk. It can become a self-fulfilling prophesy.

2) Be sincere — don’t pretend to be sincere. If you’re really interested in what people have to say, they’re more likely to talk.

3) Swallow your pride. If a source wants to complain about the news media or your news organization, let them vent. Once they get it all out of their system, they’ll start telling you want you want to know.

4) Put your ego aside. Especially with a reluctant source or someone who’s not used to being interviewed, be humble and go slow.

5) Hand-holding. Sources are often anxious and fearful. It’s your job to re-assure them – or to frankly asses the risks of talking to you and explain why taking a risk is the right thing to do.

6) Creating a comfortable space. It can be tedious, but sometimes you just have to spend time letting a source get to know you before they feel comfortable enough to talk.

7) Read voraciously. Before you approach your source, devour everything you can about the subject so when something is mentioned in the interview, or appears in a document, you’ll understand its significance.

8) Flattery will get you everywhere. It’s okay to inflate a source’s ego by telling them how important they are to the story. Once they start talking, you may find they’re more important than you realized.

9) Be accessible. Make it easy for people to find you, whether through a tip-line, social media, email, or telephone.

10) Indulge the crazies. Some tipsters may be genuinely disturbed ­– they may be calling direct from a psychiatric ward – but sometimes a tipster has literally been driven crazy by an injustice they’ve suffered. You won’t know unless you listen.

11) If a source refuses to take your calls or return your email, write them a letter explaining yourself. If that doesn’t work, write them another letter to say you’re still interested and still need their help.

12) Convey the big picture. Many people are willing to share information if they believe it will help right a wrong or otherwise contribute to society.

13) The cold door-knock. If a source refuses to talk, you might try showing up on the front porch. Don’t think of this as a hostile confrontation (although it can be). Sometimes sources will be impressed because you took the time and made the effort to pay them a visit. If they don’t answer the door, leave a hand-written note with your business card and cell phone number.

Final tip:  Moving a source from off the record to on the record is often a matter of time and trust.

FOUR TIPS FOR DECIDING WHICH STORY TO CHASE

1) Does it have the potential to make change (have an impact)?

2) Is it systemic? (Or something that affects only one person, or a very small group of people?)

3) Is there shock value? (Will it surprise?)

4) Can we get it? (Are there documents or authoritative sources who will go on the record?)

***

Missa inte de andra föreläsarnas tips! De som finns, finns här.

Kan du inte få nog av Gräv18? Tur då att UR var på plats! Nästan alla föreläsningar i A-hallen under de två dagarna spelades in och planen är att sända dem på Kunskapskanalen. De kommer även att läggas ut på urplay.se alternativt urskola.se. Detta sker om ungefär en månad. Håll utkik i Grävseminariets och FGJ:s kanaler – där tipsar vi när du kan se föreläsningarna.

Dessa föreläsningar spelades in:

Anna Tiberg: Få grävet att sjunga

Bo-Göran Bodin: Palmegrävet – så gjorde vi nya avslöjanden

Michael Rezendes: Grävande journalistik som förändrar

David Lagercrantz, intervjuad av Ingrid Carlberg: Grävaren som litterär figur

Axel Gordh Humlesjö och Kristoffer Örstadius: Granska den digitala maffian

Miranda Patrucic: Så gör du din komplicerade research till en fängslande berättelse

Paneldebatt: Val, påverkan och propaganda med Brit Stakston, Martin Schori, Mons Mosesson och James Pamment. Moderator: Marita Johansen, SR Kristianstad

Anna Bäsén: Wallraff: fördelarna, nackdelarna, fallgroparna

Michael Rezendes: Hitta, skydda och underhåll dina källor

Dan Josefsson, intervjuad av Camilla Kvartoft: Fallet Kevin – att granska ett gammalt rättsfall

(En liten brasklapp: det kan naturligtvis hända saker på vägen som gör att en enskild föreläsning inte sänds trots allt).

Under lördagen delas Guldspadarna ut. 

•  Vinnare Guldspaden kategori MAGASIN: Kerstin Lundell (Sveriges Natur) för Mörkade risker kärnavfall

Motivering: “För att med ett gediget grävarbete ha avslöjat hur säkerhetsrisker i planeringen av det framtida slutförvaret av kärnavfall har mörkats”

• Vinnare Guldspaden kategori MINDRE DAGSTIDNING: Mathias Ståhle (Eskilstuna-Kuriren) för Trollfabriken

“Motivering: För ett modigt och uthålligt gräv som avslöjat de mest hatiska nätaktivisternas arbetsmetoder och främlingsfientliga agenda inifrån en svensk trollfabrik”

 • Vinnare Guldspaden kategori STORSTADSTIDNING: Kristoffer Örstadius och Mikael Holmström (Dagens Nyheter) för IT-skandalen på Transportstyrelsen

Motivering: “För att ha avslöjat hur sekretessbelagda uppgifter, med betydelse för rikets säkerhet, genom nonchalant myndighetsutövning hamnade hos obehöriga”

• Vinnare Guldspaden kategori BOK: Baris Kayhan för Nätverket – Södertäljemaffians uppgång och fall (Norstedts)

Motivering: ”För ett tålamodskrävande och modigt gräv utfört i en farlig kriminell miljö om en lokal maffias uppgång och fall”

• Vinnare Guldspaden kategori ETERMEDIA LOKAL: Valeria Helander (SVT Nyheter Väst) för Skönhetsgranskningen

Motivering: “För att med snillrika metoder, grundligt fotarbete och under hot ha kartlagt hur skönhetsklinikerna bedrar sina kunder”

• Vinnare Guldspaden kategori NYTÄNKARE: Erik Wisterberg och Jon Mauno Pettersson (Breakit) för Cykelbuden – Sveriges första live-raff

Motivering: ”För ett wallrafferi på cykel i realtid som engagerade tittarna och förbättrade matbudens arbetsvillkor” 

 •  Vinnare Guldspaden kategori ETERMEDIA RIKS: Johannes Hallbom, Jakob Larsson, Anna Nordbeck, Dan Josefsson, Johan Bjerkner, Emil Engerdahl och Lars Granstrand (SVT Dokument inifrån) för Fallet Kevin

Motivering:  ”För att ha gått till botten i ett gammalt, uppmärksammat mordfall, där två små pojkar på ett rättsvidrigt sätt pekades ut som skyldiga”

• Hedersomnämnande till: Eva Buskas, nyhetschef på Gotlands Allehanda!

Joakim Palmkvist är grävreporter och rättsreporter på HD-Sydsvenskan, och författare. Han är också väldigt ordningsam. På sin föreläsning “Släng pärmen! Organisera jobbet, grävet, livet” gav han sina bästa tips för att skapa ordning i stora material.

Här är hans fem bästa tips:

1. Var papperslös

Skanna allt, ta bild – släng papperen

2. En enda lista

Påminnelser i Mac – eller bara ett typ worddokument. Kort notering, med hänvisning till var resten av dtt material om saken finns.

3. Gör det bums

– tar det mindre än två minuter, utför uppgiften, kollen, samtalet

– tar det mer:

delegera iväg till annan

sortera in i ditt lagringssystem

4. Förenkla din lagring

SAK: case, rättsfall, enskilda ärenden/jobb, färdiga projekt,

typ efter publicering av långt grävjobb läggs hela mappen över hit

ÄMNE: rapporter, översikter, utredningar mm – övergripande material

PÅGÅR: aktiva projekt – en mapp per jobb.

5. För logg/dagbok ALLTID

DAGBOK – allt som händer under en arbetsdag. skrivs ner här.

Har det bäring på ett pågående jobb ——> för över till LOGGEN

LOGG: arbetsdagbok för ett jobb.

Som hjälper dig att snabbt komma igång om jobbet görs vid sidan om under lång tid.
Inledningsvis en struktur för olika åtgärder som ska göras Att göra/Väntar på/Har gjort

Dagboksanteckningar – ungefär vad som görs en viss dag.

På grävseminariets sajt kommer vi att publicera tips  från fler föreläsare. Håll utkik under de olika föreläsningarna på sajten. Är du föreläsare och inte svarat på vår tipsenkät så har du fortfarande möjlighet att göra det.

Här är bilderna från Helsingborg Arena fredagen den 13:e april.

Foto: Moa Dahlin och Jens Christian

På grävseminariets sajt kommer vi att publicera tips från fler föreläsare. Är du föreläsare och inte svarat på vår tipsenkät så har du fortfarande möjlighet att göra det.

Finn farhågan – få intervjun

Åsa Erlandsson, Svensk polis

1. Finn farhågan – få intervjun. Ett nej till en intervju är aldrig ett nej. Alla vill prata om det som bubblar inom dem. Det där “nej” betyder därför inte att de inte vill berätta, utan att de bär på en farhåga. Lista ut den i förväg, och avliva den. Då ökar dina chanser att få ett “ja” istället. Två exempel: Vårdpersonal är ofta rädda för att uttala sig och röja patientsekretessen. Förklara tydligt att det är hens egna tankar och känslor du vill prata om, och att ni inte ska beröra det som ligger under patientsekretessen alls. Poliser är drillade i att tänka “laget före jaget” och vill ogärna ta åt sig äran för något, eller sticka ut. Här kan det vara bra att redan när du gör intervjuförfrågan förklara att du inte tänker göra något hjälteporträtt utan skildra lagarbetet, de viktiga pusselbitar som nästan alla polisinsatser består av och som även omfattar räddningstjänst och ambulans.

2. Avdelningen självklarheter – som tål att upprepas: Var påläst. Alla älskar att prata med någon som verkligen kan dennes hjärtefråga. Det lyser igenom om du kan ämnet och motivationen att medverka ökar markant hos intervjupersonen om hen märker det. Var nyfiken, öppen och varken dömande (mot gärningsmän) eller ömkande (mot offer). Visa att du har ett ärligt uppsåt att verkligen få veta vad som hände.

3. Stånga dig inte blodig – hitta sidovägarna. Om tex en myndighet inte lämnar ut dokument, fundera på vem mer som kan tänkas ha tillgång till dem. Tex forskare (som i sin yrkesroll kan få ta del av sekretessbelagd information), anhöriga/drabbade/offer, olika expertgrupper, specialenheter eller enskilda personer (tex som sagt upp sig) inom myndigheten.

4. Finn frågesättet. Vissa intervjupersoner kan man ringa direkt. Andra måste man närma sig på andra sätt. Tänk igenom det innan och gör upp en plan. Är det tex bättre att skriva ett handskrivet brev, att åka dit och hänga i samma område som personen i hopp om att träffas spontant, eller ska du gå via en budbärare – någon som personen känner och som kan ställa frågan åt dig. När det gäller särskilt misstänksamma/oroliga/traumatiserade personer kan det vara klokt att först ha ett eller flera “närmandesamtal” där ordet intervju inte nämns, alls, utan syftet är att hen ska få lära känna dig och ta dig på pulsen.  Först därefter kommer frågan om en intervju upp.

5. Jobba transparent. Försök inte finta eller lura någon utan var tvärtom öppen och ärlig med vad du vill göra. Låt – i så stor utsträckning det bara går – intervjupersonen ta del av hela texten/manuset i förväg och inte bara de egna citaten. Det bidrar till att hen vågar ställa upp, och du kan slippa publicera onödiga faktafel eller missförstånd.

Pensla fram detaljerna, var rädd om det som sticker ut

Anna Tiberg, Dagens arbete och Södertörns högskola

1. Redan i researchfasen: utgå från att du ska berätta en historia, inte bara avslöja ett missförhållande. Målet blir att gräva upp en länkad berättelse i stället för stapel av nyheter.

2. Pensla fram detaljerna, var rädd om det som sticker ut.

3. Var (övervägande) konkret och hjälp på så vis läsaren att ta sig an det abstrakta. “I november är det fem år sedan huden gled av hans armar som plasthandskar” kan bereda väg för statistik om arbetsolyckor i industrin, exempelvis.

4. Gestalta, det vill säga visa i stället för att bara berätta.

5.  Vems ögon? Fundera över perspektivet som driver berättelsen framåt.

Tänk på din säkerhet när du granskar den digitala maffian

Kristoffer Örstadius och Axel Gordh Humlesjö

1. Den nya digitala valutan har blivit ett perfekt verktyg för den undre världen att tjäna sina pengar utan myndigheters insyn.

2. Alla transaktioner är offentliga. Du kan följa bitcoin-betalningar på https://blockchain.info/

3. Om du granskar den digitala maffian är det viktigt att även tänka på sin egen säkerhet. Kommunicera krypterat med källor, surfa aldrig på öppna wifi utan VPN och använd sunt förnuft när du laddar ner filer.

4. Sociala medier kan vara en guldgruva i din research. När UG granskade ransomware hittade redaktionen avgörande pusselbitar via sökningar på bland annat Facebook.

5. Lär dig hur Tor fungerar. Den kan dels vara användbar i din research och dels för att kommunicera anonymt.

Ta kontroll över intervjusituationen

Sofia Boo, Markus Alfredsson, SR Kaliber

1. GÖR INTERVJUN TIDIGT PROCESSEN – vill höra deras bästa argument tidigt. Kan även finnas förklaringar som är helt rimliga och de vill man veta tidigt i så fall.

2. VAR FÖRBEREDD – Läs på så mycket du kan. Skriv ner frågor innan, i alla fall de du MÅSTE ha svar på. Se vad personen sagt i tidigare intervjuer så du vet ungefär vad personen svar kan tänkas bli. Öva på intervjun med en kollega. Förbered intervjupersonen om den vill ha information kring intervjun.

3. TA KONTROLL ÖVER INTERVJUSITUATIONEN – Visa att det är du som håller i intervjun, inte den du intervjuar. Försök få rätt person till intervjun, någon med insyn och makt över vad som skett. Placering av intervjun viktig. Om de sätter upp klockslag, fortsätt ställa frågor ändå.

4. VAR LUGN, LYSSNA – Vad säger de egentligen? Har de svarat på mina frågor eller går de att tolka på något annat sätt?

Låt fakta tala

Jonas Alsgren, Kalla Fakta, TV4

Tips 1: Avsätt rejält med tid för line by line. En dag helst. Lägg in pauser och rejäl lunch. Annars finns stor risk att man börjar ambitiöst men kroknar och slarvar på slutet.

Tips 2: Var generös mot den du granskar. Låt dem säga lite mer till sitt försvar hellre än för lite. Ibland kan vi ha en rädsla för att om vi låter människor lägga ut texten så tar vi död på vår egen grej, men det är sällan så.

Tips 3: Låt samtliga medverkande få ta del av sina citat innan publicering (det blir en sista check på att det inte är något som är fel).

Tips 4: Städa bort alla tendentiösa ord och uttryck, de gör inte din story bättre. Låt fakta tala!

Tips 5: Fundera på vad den du granskar kan komma att angripa i din framställning. Försök täpp till de luckorna själva innan publiceringen.

Var inte rädd att be källan om hjälp

Elin Turborn, Västerbottens-Kuriren

Tips 1: Gör grundresearch på ett tips eller en idé för att se om saken verkar hålla. Då vet du snabbt om det är värt att lägga ned tid på att gräva vidare eller inte.

Tips 2: En av de viktigaste frågorna att ställa sig vid ett gräv är: Går det att belägga? Svarar du ja på den frågan så fortsätt! Svarar du nej – stek jobbet!

Tips 3: Jobba strukurerat och försök att inte spreta för mycket i ditt grävande – var inte rädd för att avgränsa dig.

Tips 4: Sätt upp en miniminivå och en maxinivå för ditt gräv. Då vet du att det kommer något ut av den tid du lagt ned -  även om det inte blir det stora avslöjandet.

Tips 5: “Utnyttja” källan! Många vill bara tipsa för att sedan hållas helt utanför. Men var inte rädd att be källan om hjälp! Även om denna inte vill figurera i grävet så kan denne exempelvis peka dig i rätt riktning, hjälpa till var du bör leta osv.

Nästan alla är på Facebook

Louise Dalsgaard, DR

Tips 1: Jeg bruger ofte MobilePay (Swish) til at finde ud af, hvem der ejer et nummer, hvis det ikke findes på De Gule Sider.

Tips 2: Brug folks URL-navn på Facebook til at se, hvad de oprindeligt har heddet, hvis de har skiftet navn på Facebook. URL-navnet ændres nemlig ikke!

Tips 3: Snapmap er en guldgrube til at opdage breaking news. Se hurtigt, hvad folk deler, hvornår og hvorfra.

Tips 4: Jeg har brugt Picodash, Twimap og Snapmap til at lave overraskende journalistik, hvor vi har overrasket folk med deres opdateringer og vores viden om dem, uden de har vidst noget på forhånd.

Tips 5: Jeg bruger Facebook Graph Search hver dag. Det er det bedste værktøj til personsøg efter min mening. For næsten alle er på Facebook.

Skydda dina profiler i sociala medier

Hanna Andersson, Fojo

Tips 1: Gå in på Demokratijourens hemsida och ta del av allt material som finns samlat där. https://fojo.se/vad-vi-gor/demokratijouren

Tips 2: Använd mallarna som finns där och uppmuntra din arbetsgivare att skaffa en policy och handlingsplan för hantering av hat och hot.

Tips 3: Lär dig mer om digital säkerhet. Skydda dina profiler i sociala medier.

Tips 4: Är du frilans? Skaffa dig kunskap om vilket skydd du kan förvänta dig av uppdragsgivaren vid händelse av hot. Ring och rådfråga Arbetsmiljöverket eller annan expertis. Bygg ett eget skyddsnät.

Tips 5: Om du har möjlighet; försök backa andra. För den som är utsatt för hat eller hot kan det vara stärkande bara att få höra “Jag ser vad du går igenom, jag stöttar dig”.

Bygg din identitet med omsorg

Anna Bäsén, Expressen

Tips 1: Välj gräv med omsorg. Wallraffande är en tuff metod för den eller de som granskas. Du måste kunna försvara användandet av wallraffande och dold kamera.

Tips 2: Vilken roll ska du ha? Bygg din identitet med omsorg. Kom ihåg att du lätt går under lågstatusradarn. Ingen ser städaren/diskaren/cykelbudet.

Tips 3: Håll dig till sanningen så mycket det går. Det är enklast. Oftast behöver du varken peruk eller lösnäsa. Skapa din berättelse utifrån dig själv. Jag brukar använda min egen identitet, det funkar för det mesta.

Tips 4: Gör en plan. Vad tror du att du kommer att få fram? Vad händer om det inte är som du tror? Lägg upp en realistisk tidsplan för arbetet. Oftast tar det längre tid än man tror. Förankra med din chef/redaktionsledningen.

Tips 5: Vad gör du om du blir upptäckt? Förbered hur du ska agera. Prata igenom eventuella säkerhetsåtgärder och gå igenom det juridiska. Finns det risk att du att bryter mot lagar och regler? Vilka? Gör en konsekvensanalys.

”Luras” med sunt förnuft

Gunilla Ericson och Marcus Derland, Dagens Arbete

Tips 1: Acceptera dåliga sidor, slösa inte tid på att försöka ändra varandra. Lyft irritationsmoment direkt. Utvärdera och lägg bråken bakom er.

Tips 2: ”Luras” med sunt förnuft.

Tips 3: Fortsätt prata om gräven som aldrig blev av – det kan bli ett guldgräv tio år senare.

Tips 4: Träffa viktiga källor tillsammans.

Tips 5: Enkättricket – grävstjärnor måste tas ner på jorden för sin egen och redaktionens skull.

Svag sekretess öppnar för insyn

Mats Amnell

Tips 1: Begär skriftligt beslut!

När myndigheten säger inte vill lämna ut ber du om ett skriftligt beslut med hänvisning till den/de lagparagrafer beslutet grundar sig på. Beslutet ska kunna överklagas i kammarrätten. Förvånansvärt ofta innebär detta att man får ut handlingarna direkt. Bra för dig och tyvärr samtidigt ett trist tecken på hur dåligt myndigheter sköter den här typen av ärenden. När tjänstemannen som nyss sade nej inser att han/hon måste lägga tid på att leta i lagtexter för att eventuellt hitta en giltig paragraf är det enklare att bara lämna ut.

Tips 2: Svag sekretess öppnar för insyn!

Är avslaget grundat på svag eller stark sekretess? Myndigheter hänvisar ofta till lagparagrafer med svag sekretess. Men svag sekretess innebär att offentlighet är huvudregel och sekretess undantag. För att kunna hävda sekretess måste myndigheten i sådana fall kunna visa att det är troligt att skada eller men kan uppstå. Den som vill ta del av en handling ska så klart trycka på att offentlighet är huvudregel och att risken för skada är liten eller obefintlig.

Tre olika så kallade skaderekvisit avgör graden av sekretess.

* Svag sekretess eller “rakt skaderekvisit” innebär att offentlighet är huvudregel och sekretess undantag. Man känner igen det på formuleringen att uppgifter är offentliga om “det inte kan antas” att den enskilde lider en viss skada eller visst men om uppgiften utlämnas. Formuleringen återkommer i de paragrafer i Lagen om offentlighet och sekretess som stadgar svag sekretess.

* Stark sekretess eller “omvänt skaderekvisit” betyder att huvudregeln är sekretess. I praktiken innebär det att sådana uppgifter mycket sällan lämnas ut “om det inte står klart att uppgiften kan röjas” utan att någon lider skada eller men, som den återkommande formuleringen ungefär lyder i paragraferna med stark sekretess.

* När skaderekvisit saknas gäller absolut sekretess. Uppgifterna i handlingen är då alltid sekretessbelagda.

Tips 3: Läs hela paragrafen!

Avslagsbeslutet kan grundas på en paragraf som inleds med stark sekretess. Men ge inte upp. Om man läser vidare i lagtexten följer ofta exempel på förhållanden inom området som regleras av svag sekretess eller som inte alls omfattas av sekretess. Det öppnar väggar till insyn. Exempelvis är beslut vanligtvis undantagna från sekretess.

Tips 4: ”Arbetsmaterial”

En myndighet kan påstå att en handling utgör arbetsmaterial och därför inte är offentlig. Men det stämmer inte alltid. Så här ligger det till. För att en handling ska vara offentlig måste den först vara allmän. Allmän blir en handling om den lämnas in till, skickas ut från eller upprättas hos en myndighet. Vanligtvis är en handling upprättad när ärendet som den tillhör är avslutat. Handlingar som upprättats av myndigheten i ett pågående ärende är däremot inte allmänna och offentliga utan kan sägas utgöra ett arbetsmaterial. När myndigheten säger ”arbetsmaterial” kan det löna sig att kolla om handlingarna har lämnats över till någon utomstående. Då blir de allmänna.

Bra att veta är också att kommuner och landsting är myndigheter som i sin tur består av flera myndigheter – ofta förvaltningarna. Därmed är en handling som exempelvis skickats från samhällsbyggnadsförvaltningen till kommunstyrelseförvaltningen allmän och inte längre något arbetsmaterial.

Tips 5: Be om hjälp!

Kontakta Fojos Offentlighetsjouren. Servicen är kostnadsfri och innefattar allt från svar på frågor till hjälp att författa överklaganden.

Du når jouren på den här länken: https://fojo.se/vad-vi-gor/offentlighetsjouren

Håll ordning – på grävet, jobbet, livet

Joakim Palmkvist, HD Sydsvenskan

1. Skanna allt, ta bild – släng papperen

2. En enda lista

Påminnelser i Mac – eller bara ett typ worddokument. Kort notering, med hänvisning till var resten av dtt material om saken finns.

3. Gör det bums

– tar det mindre än två minuter, utför uppgiften, kollen, samtalet

– tar det mer:

delegera iväg till annan

sortera in i ditt lagringssystem

4. Förenkla din lagring

SAK: case, rättsfall, enskilda ärenden/jobb, färdiga projekt,

typ efter publicering av långt grävjobb läggs hela mappen över hit

ÄMNE: rapporter, översikter, utredningar mm – övergripande material

PÅGÅR: aktiva projekt – en mapp per jobb.

5. För logg/dagbok ALLTID

DAGBOK – allt som händer under en arbetsdag. skrivs ner här.

Har det bäring på ett pågående jobb ——> för över till LOGGEN

LOGG: arbetsdagbok för ett jobb.

Som hjälper dig att snabbt komma igång om jobbet görs vid sidan om under lång tid.
Inledningsvis en struktur för olika åtgärder som ska göras Att göra/Väntar på/Har gjort

Dagboksanteckningar – ungefär vad som görs en viss dag.

På grävseminariets sajt kommer vi att publicera tips från fler föreläsare. Håll utkik under de olika föreläsningarna på sajten. Är du föreläsare och inte svarat på vår tipsenkät så har du fortfarande möjlighet att göra det.